Hållbart byggande är nyckeln till framtidens boende
För oss på ArchiCon är det naturligt att bygga hållbart. Vi tror att framtidens boende har låg miljöpåverkan samtidigt som det tar hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer. Våra värderingar inom arkitektur, samhällsplanering och hållbart byggande implementeras i alla våra projekt. Vi tror att vi genom vårt arbete kan göra skillnad och bidra till ett hållbart samhälle. Att delta i HSB Stockholm 2023-projektet skulle vara ett stort privilegium. Vi ser fram emot att få arbeta med en beställare som värdesätter hållbart byggande och som vill skapa en profilbyggnad som gör intryck, såväl nationellt som internationellt.
Urbaniseringen – en väg bort från bilberoendet
Urbaniseringen fortsätter och städerna förtätas allt mer. I framtiden kommer vi att se fler höghus och påbyggnationer samt ombildning av outnyttjade lokaler. Det blir också viktigare med närhet till kollektivtrafik, dagligvaruhandel, skola, förskola mer mera. För att minska biltrafiken bör de allra flesta kunna gå, cykla eller åka kollektivt till arbetsplatsen. Det ska också vara möjligt att hämta och lämna barnen på förskola och fritids samt handla mat på väg till och från jobbet. Bil- och cykelpooler bör finnas i anslutning till fastigheten och kan användas vid behov. Behovet av parkeringsplatser minskar, de som har egen bil parkerar i gemensamma anläggningar som delas av flera fastigheter.
Byggande som bidrar till ekosystemet
Framtidens byggnader kommer uppföras med prefabricerat material med så liten miljöpåverkan som möjligt. Material med minimalt underhållsbehov både in- och utvändigt kommer att prioriteras. Närproducerat, återvunnet och beständighet är nyckelord. Byggnaderna kommer att ha värme-, ventilations-, el- och styrsystem som gör att de är självförsörjande eller till och med producerar egen el. Som en del i arkitekturen kommer fasad- och takytor bekläs med energigenererande material/produkter. Tak och fasader kommer att bekläs med växtlighet för att binda luftföroreningar och ge staden lungor. Dagvattnet samlas upp och renas. Biologiska sopor omhändertas inom fastigheten och används till energiåtervinning eller gödsling. På tomter, kolonilotter, tak och innergårdar finns odlingsmöjligheter för närproducerad mat.
Det nya boendet – en plats för rekreation, arbete och social samverkan
På grund av markbrist kommer vi att se kompaktare och mindre bostäder med öppna planlösningar, stor rymd och mycket ljus, både naturligt och konstgjort. Bostäderna kommer ha hög teknologisk nivå och den boende kan styra hela bostaden. Rumsbildningen kommer att vara flexibel och det går att anpassa ytorna till skiftande livsbehov. Vi kommer att se större blandning av bostadsstorlekar, ägandeformer och kvalitetsnivåer inom samma fastigheter/områden för att motverka segregation och öka tryggheten.
Den egna bostaden kommer att få större betydelse i ett mer intensivt samhälle. Det blir en plats för rekreation men också för arbete. I ett samhälle där vi behöver minska resandet och öka bostadsbyggandet arbetar fler i hemmet, vilket ställer nya krav på bostaden. Samtidigt får vi inte glömma att vid arbete i hemmet försvinner den sociala interaktionen som finns på en arbetsplats. I framtiden kommer grannarnas betydelse att öka. Högre livstempo och mindre resurser i samhället gör också att vi i allt högre grad måste börja hjälpas åt. I framtidens bostäder finns ett stort behov av gemensamma ytor: gemensamt kök för kollektiv matlagning för de som inte hinner laga egen mat eller för att äta sin arbetslunch; möblerade utrymmen för att arbetsfika, för att umgås med släktingar och vänner eller ha fastighetsfester; utrymmen som kan utnyttjas till kollektiv barnpassning; övernattningsmöjligheter för utflugna barn och gäster samt bostäder med ökad tillgänglighet för ökat kvarboende av äldre i bostaden. Genom nya gemensamhetsytor, gemensamma odlingar och samverkan skapas naturliga platser för möten.
